.

Igår var det halloween, en av mina favorithelger på året. Så länge det inte innebär att man är sjuk.

Egentligen skulle det ha varit middag här igår för mina kära vänner och sedan skulle vissa av oss åkt till Kungsbacka och partat loss på Mingel.
Istället kagade jag wok till mig själv (den blev faktiskt ganska torr) och satte mig att kolla på film. "Knowing" hette filmen och var någon form av action-katastroffilm-thriller med Nicholas Cage. Och just den kombinationen av film har jag svårt med. Jag hade antagligen inte haft några problem med att kolla på the Ring själv, men just när det blir katastroffilmer som är baserade på verkliga händelser, så är jag död.
Jag satt alltså med knäna uppdragna till öronen och persiennerna neddragna till källaren och vägrade gå ur mysrummer. Och så ringer det på dörren.

Utanför står döden.
Han är ungefär en meter hög.
Jag tänkte: Okej, om han är här för att hämta mig så gör han det även om jag inte öppnar dörren.
*Jag öppnar*
Döden har en vän med sig.
Döden (låter jätteglad) : Bus eller godis!
Jag: Eh, jag tror inte ni vill ha mitt godis, det är ganska gammalt. Och jag är sjuk och vill inte smitta er.
Döden: Åh, eh, okej.
Döden springer därifrån.

Jag fortsätter kolla på filmen en stund, men tillslut klarar jag inte mer. Jag måste avleda tankarna från att det är mörkt, att ljusen fladdrar och att det knäpper underligt i huset.
Jag ringer Becca.
Snart pratar jag inte alls med Becca utan med Rahm och vi försöker komma på vad någon hip-hop-låt från början av 2000-talet heter. Lyckligtvis har finns den även i smurf-version och snart är problemet löst.
Jag fastnar vid datorn och klooar lite gamla bilder, vissa borde förstöras för alltid.

Lite senare ringde Sofian som satt själv på Kba-station med några fulla fjortisar. Hon ville ha stöd. Så vi snackade en stund och jag konstaterade glatt att jag glömt all rädsla jag haft för några timmar sedan.

Det är underbart med vänner som finns hos en även när de inte är med en =)